Alla enda flickor

Mogna MILFs - Den mest sökta trenden i pornoverse

2020.08.21 13:27 12milfse Mogna MILFs - Den mest sökta trenden i pornoverse

Mogna MILFs - Den mest sökta trenden i pornoverse
Attraktivitet har alltid varit subjektivt. Vissa föredrar höga, andra föredrar lyckliga, andra föredrar petite och andra föredrar söt. Valet beror på person till person. Men mogna MILF är en speciell faktor i dem, ja deras nåd och intelligens, som mognar med åldern. Detta är anledningen till att solo MILF sessioner också har en så hög efterfrågan. Jag menar att detta är något som inte förväntades av många. Även jag trodde att porrindustrin dominerades av unga, små tonåriga flickor, men jag hade fel landskapet har redan förändrats.

https://preview.redd.it/i7hsp2mbcci51.jpg?width=259&format=pjpg&auto=webp&s=017242e3585fe00c52d084bb5eeb0c27dc5bcd98
Mogna MILFs åker på det trendande tåget och jag har vad du vill, JA! Gratis MILF-innehåll, tråkigt är att med så hög efterfrågan har nästan alla porrsidor gjort mogna MILF -innehåll till ett betalt innehåll. Även solo MILF -filmer är gratis längre, det här är deras stora efterfrågan, men endast på 12milf.com får du porr video gratis. Oroa dig inte längre, se så länge du kan och njut av allt mogna MILF innehåll i världen. Jag menar att det inte har funnits en enda video i detta pornoverse som vi har skapat för er som har besvikit någon. Men sedan beror det på att alla är MILF-innehåll och vi vet alla en enkel sak som mogna MILF tilltalar alla åldersgrupper. En topp av det har vi en sådan mångfald att man alltid kan få vad han vill ha här
källa - https://www.wattpad.com/940414392-mogna-milfs-den-mest-s%C3%B6kta-trenden-i-pornoverse
submitted by 12milfse to u/12milfse [link] [comments]


2020.06.05 16:43 CDRDodo #iksdagenval4 Högeralliansens val-kick-off i Kungsträdgården

#iksdagenval4 Högeralliansens val-kick-off i Kungsträdgården
När partiledarna bestiger scenen spelas kungssången, publiken ställer sig upp och sjunger med. Stämningen är nästintill euforisk när partiledarna inleder:
Moderaternas partiledare Grodan Grodansson inleder:
Grodan Grodansson
“Hej vänner,
Som jag sagt tidigare och vad som visar sig mer och mer är att Sverige har ett vägval. Detta vägval kommer att bli ett markant sådant där påfallandet kommer diktera framtiden inte bara de kommande tio åren utan 100, 150 år framåt. Vår vision om att hela landet skall leva kommer att förverkligas med oss vid makten. Där personer på landsbygden inte behöver ha ångest varje gång de tankar. Med oss vid makten kan industrierna gro och ekonomin växa! Där vi får människor i arbete, och ser till att man tjänar mer på arbete än att leva på bidrag! Detta gör vi inte i någon form av borgerlig ondska utan helt enkelt för att hela samhället skall med och att alla skall bidra till vårt gemensamma samhälle. För att vi skall klara av problemen i sjukvården. För att unga flickor skall våga vara ute om kvällarna. För att vi skall vara en nation med nationell suveränitet som vi kan styrka med hjälp av en stark och effektiv militär. Där våra landsgränser är försvarade mot yttre hot. Med oss vid makten kommer en ansvarsfull migrationspolitik råda där vi fokuserar på att hjälpa dem som redan kommit hit och få in dem i samhället. Detta är det mest humana vi kan göra. Med oss vid makten kommer barnfamiljer få ett utökat jobbskatteavdrag detta då barnfamiljer är en oerhört väsentlig del i vårt samhälle, då barnen är vår framtid. Vid oss vid makten kommer BUP köerna att minska via en kömiljard samt säkra möjligheten till LSS. Detta för att staten skall understödja de som farit illa. Med oss vid makten kommer vi låta hela landet leva såväl barnfamiljer som studenter. Med oss vid makten kommer vi se till så att våra barn växer upp i ett tryggt samhälle där våra barn inte behöver vara oroliga om kvällarna. Med oss vid makten skall skolan vara i världsklass. Med oss vid makten skall Sverige bli det optimalaste det någonsin varit!

Konservativ Samlings partiledare Raphus Cucullatus Rex fortsätter:
Raphus Cucullatus Rex
Detta är inte bara ett val om de klassiska frågorna som slängs fram och tillbaka utan
det viktigaste val folket tar del av sedan 1523. Ett val om hur folket vill att framtiden ska se ut. Vill vi förkasta vår historia, ett arv att förvalta, för att ersätta det med ett instabilt styrelsesätt? Vi vet att detta är större än bara “ett litet penndrag”, detta är inte bara riksdagens angelägenhet utan hela folkets! Därför har vi deklarerat detta val som ett val om monarkin. Vill man smutsa ner, förstöra och dra ner oss i avgrunden är en röst på vänstern ett val för er, vill man däremot förvalta, ta ansvar och tillsammans med monarken föra oss in i framtiden, är en röst på KS eller Högeralliansen det bättre valet!
Detta är dock inte heller det enda vi kampanjar för. Valet är ett ödesval för glesbyggdens framtid. Vi vill att hela landet ska leva, inte bara Stockholm! Därför har vi i Högeralliansen utformat den mest landsbygdsvänliga politiken för gemene man i Sveriges historia. Rösta på oss, men rösta framförallt borgerligt!

Kristdemokraternas partiledare Oscar Lundgren avslutar:
Oscar Lundgren
Svenska folket förtjänar en regering som står upp för människovärdet i alla lägen. Vi behöver ha en tydligare debatt gällande sjukvården och hur den kan bli bättre och jämlikare. SAP pratar om ett förstatligande av sjukvården men man presenterar ingen plan för hur man ska göra det. Sveriges patienter förtjänar en tydlighet i debatten om hur vi ska kunna stärka tryggheten inom vården och se till att vårdpersonalen kan fokusera mer på patienterna. Kristdemokraterna tillsammans med Högeralliansen har presenterat tre steg för en jämlikare vård och hur vi ska finansiera det på ett realistiskt sätt. Högeralliansen är det enda regeringsalternativet som vill ha ordning och reda i statsfinanser men samtidigt kunna göra realistiska och tydliga investeringar inom välfärden. Vi vill se ett Sverige där du ska kunna känna dig trygg när du blir sjuk, där barnfamiljer får mer tid med sina barn och där du ska kunna åldras och bli bemött med respekt och medmänsklighet. När människan är som allra svagast ska välfärden vara som allra starkast.
Det hela avslutades med en lansering av en kampanj i social media.
https://preview.redd.it/dxiqg6jzs3351.jpg?width=2415&format=pjpg&auto=webp&s=1437d903e677614bd5ae1d6170bf4267e0efcac6
submitted by CDRDodo to IksdagenValrorelse [link] [comments]


2020.04.06 12:38 myholoic20 "Nar det galler att ta ut priser, kommer de inte att lata mig komma pa pallen eftersom jag inte har spansk nationalitet"

Med bara tre ars traning och 16 ar i livet har Paula Teresa Ntutumu Okomo de basta tyngdlyftningsresultaten i Spanien i sin kategori, aven om hon inte har fatt nagon nationell utmarkelsen for det. Dess varumarken ligger over de ovriga, men trots att de far delta ar det tavlande eftersom det har ett Foreign Identity Number (NIE) istallet for ett National Identity Document (DNI). Hon foddes i Valencia och som barn, som hennes vanner, dromde hon om att kla sig ut som en fallera, men anvande afrikanska tyger. Idag vaknar han upp och med ogonen vidoppen, lyfter kilo och vikt, rasism och framlingsfientlighet.
Sedan nar tranar du viktlyftning?
Jag borjade i slutet av 2015, vid Aldaia Weightlifting Club, i Valencia, eftersom nagra av mina vanner anmalde mig och uppmuntrade mig. Fran forsta dagen sa min tranare att han var tvungen att forbattra saker men att han skulle ga langt, att han hade en lyftkropp.
Vad lockade dig till den sporten?
Fran tyngdlyftning lockades jag av att kunna lyfta mycket vikt och bli stark. Men nu nar jag har varit langre har jag insett att vad som ar mindre viktigt ar vikten du lyfter i tyngdlyftning, vem som helst kan utova denna sport. Det riktigt viktiga ar tekniken, din koncentration och din kapacitet for anstrangning.
Det sags att att gora vikter nar du ar valdigt ung stoppar tillvaxten, hur mycket sanning finns det i det uttalandet?
Det ar allt skvaller och skvaller. Nar jag borjade trana i klubben fanns det tva attaariga pojkar som hade tranat i mer an 3 ar, och de tva vaxer mer och mer varje ar. Jag, liksom dem, slutar inte vaxa och jag ar 16 ar gammal. Det viktiga ar att veta hur man tranar pa ett halsosamt satt.
Vad tyckte du om din miljo som du bestamde dig for att satsa pa tyngdlyftning?
I borjan var det ingen som gillade eller tyckte att det var bra for mig att utova en ”herrsport”. De sa till mig att jag skulle hamna med en kropp som en person som gor kroppsbyggande och att jag inte skulle vaxa, men jag kande att tyngdlyftning var vad jag gillade, jag markte att jag varje dag avancerade och forbattrade, jag kande mig sjalv och det gjorde mig valdigt glad. Min tranare stottade mig fran forsta dagen och med tiden, fick dem att inse att allt de trodde inte var sant.
Pa tal om "herrsport", finns det manga kvinnor som utovar det i din klubb? Och utanfor det?
I Aldaia Weightlifting Club ar jag den enda kvinnan, men i Spanien utovar fler kvinnor denna sport an folk tror. Vi ar inte fler flickor an pojkar, men vi racker, vi ar battre och vi gor det annu battre an pojkar. Som en bra referens har vi Lidia Valentín.
Kanner du att behandlingen mellan man och kvinnor ar annorlunda inom idrott? Vad har du lagt marke till?
I denna sport har jag aldrig lagt marke till nagon annan behandling mellan man och kvinnor, men jag har observerat stora skillnader pa grund av att jag ar utlanningarnas dotter, aven om jag ar fodd och utbildad i Spanien. Jag har lagt marke till, sarskilt for att trots att jag har blivit den viktlyftande mastaren i Spanien i min kategori, har ingenting erkants och mina priser har mottagits av manniskor som fick samre betyg an mig.
Forklara dig…
Jag foddes 2002 pa General Hospital i Valencia, men jag ar inte spansk eftersom min far och mamma kommer fran Ekvatorialguinea och har racker det inte att vara fodd och vaxa upp i landet, du ar bara spansk om en av dina foraldrar eller bada har nationalitet. Sa min nationalitet ar Ekvatorialguinean. Detta betyder att eftersom jag inte har en DNI utan snarare en NIE sa later de mig tavla, ga overallt men, aven om jag vinner, nar de far utmarkelsen later de mig inte ga pa pallen for att jag inte har spansk nationalitet, sa de de ger manniskor med lagre poang an mig. Det ar som om jag inte var dar. Det enda goda, for att saga minst sagt, ar att poangen och poangen haller dem for mig sa att, om jag i framtiden far nationalitet, att erkanna att jag har varit mastare for Spanien, men for tillfallet
Med eller utan pris, oavsett vad lagen sager, har du ovat tyngdlyftning en kort tid och du ar redan en mastare i Spanien. Utifran ser vi bara trofen men sakert finns det mycket mer bakom ...
Pa mycket kort tid har jag natt en bra position och for att komma hit har jag varit tvungen att mota ”vad de kommer att saga” fran forsta stund och ge upp en av mina storsta passioner: musik. Tidigare spelade jag piano och klarinett, men jag var tvungen att ge upp det for att kunna fokusera pa denna fantastiska sport. Jag har varit tvungen att mogna och inse att for att fa vad du vill maste du kampa och tjana det sjalv och att aven om manniskor stoder dig kommer tiden att komma ut pa plattformen och bara du kommer att kunna lyft upp all den vikt du har arbetat.
Trots anstrangningen, ar det vart det?
Ja, det ar vart det trots att radmannen for idrott i min stad (Aldaya) och de ansvariga for ministeriet och ministeriet inte har gjort nagonting for att bli erkand som mastaren i Spanien.
Bor du under press for att bli bast i din kategori?
Ja, sedan nar det galler att tavla i viktiga masterskap som det i Spanien, moter jag manniskor som har tavlat och tranat i manga fler ar an jag har, och aven for att tavla mot manniskor som tranar i hogpresterande centra dar de tranar fran 4 till 6 timmar om dagen 4 eller 5 ganger i veckan.
Jag ar inte i nagot hogprestationscenter och bor borta fran min klubb som jag tranar 2 timmar om dagen 3 eller 4 dagar i veckan. Om de som ar stolta hjalpte mig med stipendier och annat stod, skulle jag tjana mer och forbattra mina varumarken.
Hur kanner nagon sig nar han lyckas overvinna resten efter att ha tranat hart om han senare inte kan fira det som andra skulle gora?
I detta sista masterskap i Spanien var allt mycket sallsynt eftersom jag i ingen av de foregaende fick ett pris, aven om jag blev tredje i Spanien under 15 ar 2016 och tvaa i Spanien under 15 ar 2017. Men 2018 Jag har varit forst i Spain Junior i kategorin +94 och de gav mig en drink sa att det inte hande som alltid: att jag sag hur de gav mitt glas till nagon annan. Liksom i alla tidigare masterskap visste jag att jag hade overtraffat mig sjalv och att jag var en av de basta och jag brydde mig inte om att jag inte fick priset, men just nu gav de mig cupen efter tre ar som kampade for det, Det fyllde mig mycket eftersom jag insag att resten av folket ocksa forstod att jag fortjanade nagot i utbyte mot all min anstrangning.
Ar manniskor forvanade over att den basta i junior junior i Spanien ar en svart tjej?
Manniskor ar forvanade over att jag, trots att jag ar fodd i Spanien, eftersom jag har ekvatorialguineanska foraldrar inte anses vara spansk. De ar ocksa forvanade over att de inte officiellt vill erkanna mig som den spanska juniormastaren. Manga tycker att vi har kommit langt och att rasism ar en saga historia, det ar darfor de ar sa forvanade over att hora den har typen av historia.
Nu nar ett mycket afrikanskt Frankrike har vunnit varldscupen har debatten oppnat sig om flera identiteter: kan nagon kanna sig lika spanska som de ar fran Guinea-Ecuador? Och vad ar ditt fall?
Jag vet inte vad ordet skulle vara, men lat oss saga att jag kanner "Spanska guinean". Jag ar fodd i Spanien och har bott har i 15 av mina 16 ar, men det skulle det inte vara "mig" utan min valensianska del och utan min fangpart (etnisk grupp uppdelad mellan flera lander i Centralafrika). Min mor har tagit ansvaret for att utbilda mig med det spanska systemet men med tullarna i Ekvatorialguinea. Jag bodde ocksa i Malabo, huvudstaden, i ett ar, vilket fick mig att bli mer kar i Guinea. Nar jag var liten var en av mina drommar att kunna kla sig som en fallera, som mina vanner, men att min klanning var gjord med afrikanska tyger.
Pa tal om Ekvatorialguinea, har du nagonsin tankt pa att ga och bidra till utbildning av idrottare dar?
Jag skulle garna kunna starta flera klubbar i Guinea, bade tyngdlyftning och andra sporter och ocksa, konstgallerier och musik- och danskonservatorier for att fa landet att vaxa mer och gora unga manniskor till stora idrottare, artister, musiker, poeter, kockar eller dansare. Pa detta satt skulle landet forbattras och ungdomen skulle ha en god framtid.
Özil (barnbarn av turcx) har beslutat att sluta spela med det tyska fotbollslaget till foljd av framlingsfientliga forolampningar han fick for att ha tagit ett foto med Turkiets president, vilken asikt fortjanar du? Utover lagstiftning, passar rasism och framlingsfientlighet inom idrotten?
Jag, i hans situation, vet inte vad han skulle ha gjort, kanske skulle jag stanna kvar och visa att forolampningarna inte skadar mig och inte paverkar mig, men det borde inte vara trevligt att behova bara dem heller, sa att om han hade stannat kvar eller om han foredrog ga, jag tror att det ar bra beslut.
Utan tvekan, inom idrotten finns det manga fall av rasism och framlingsfientlighet, faktiskt, nar manniskor sager till mig "det finns inte langre rasism i varlden", tar jag fran dem de tusentals exempel som finns i idrotten.
I mitt fall kan du saga att jag vinner, for jag kampar mot dem och tranar och stravar mer och mer for att visa att vad jag an gor kommer jag att fortsatta slass tills de ger mig vad som ar mitt och de kanner igen allt. anstrangningen. Och om det inte hander, kommer jag anda att vara lycklig, eftersom jag kommer att veta att nagon atminstone forsokte kampa for oss, afro-efterkommande idrottare. Och om jag inte lyckas kommer nagon att folja min vag och min kamp mot rasism.
Du sager att de, trots de bittera dryckerna i nationella tavlingar, i ditt land, Valencia, alltid har fatt dig att kanna darifran, men pratar de med dig pa Valencian eller inte?
De pratar inte Valencian till mig, men inte heller de. Men ja, det har hant mig att jag har svarat eller borjat tala pa Valencian och att de har blivit forvanade. Sammantaget maste jag saga att de pa regional niva till skillnad fran nationell niva inte bara tillater mig att tavla utan ocksa belona mig.
Fragar de vanligtvis var du ar ifran om du representerar Valencias gemenskapen?
Alltid, upp till den punkt dar han trodde att jag tatuerades pa pannan "jag ar en utlanning". Verkligheten ar att min hudfarg sager allt, for honom bekraftar de redan att jag ar afrikansk.
Vilka ar de fragor du hatar mest om kvinnliga idrottare?
Och de som gor lyft?
Kanner du dig bekvam att gora en pojkesport? Eller kommer du inte att stanna kvar med en mans kropp?
Och bekraftelser som: "att vara en kvinna gor du det annu battre an man" eller "du har mycket styrka for att vara en kvinna".
Vilken skulle du garna svara pa?
Jag skulle vilja svara pa vad jag kanner nar jag gar pa scenen. For det ogonblick jag gar ut korsar manga saker mitt sinne: "du kan", "ingenting tynger dig", "tekniken, Paula, tekniken", "du gar ut, plockar upp det och det ar det" men samtidigt tanker jag hela tiden att jag kanske inte har tranat tillrackligt. I det ogonblick de sager mitt namn och jag gar ut kanner jag att radsla och nerver invaderar mig, men de tva klapparna som min tranare alltid ger mig pa baksidan gor att radslan forvandlas till adrenalin och jag gar ut och vill ata varlden. Nar jag positionerar mig lyssnar jag pa hur alla uppmuntrar mig, men jag fokuserar alltid pa tva roster: min tranares och min mammas. Jag slar i drag och oppnar plotsligt ogonen och jag har redan baren over huvudet, sa jag tror bara att jag har lyckats.
Vi har sett dig pa bilder med varldsmastaren Lydia Valentín, vad markerar du om henne personligen? Och vad vill du lara av henne inom idrott?
Jag var med Lydia nagra minuter nar hon kom, 2016, till ett spanskt masterskap. Jag pratade lite med henne, men jag insag att hon ar en person full av livskraft och med en stor passion for tyngdlyftning.
Jag skulle vilja lara mig allt fran henne, jag skulle garna kunna fortsatta pa vagen for att na olympiska spelen och lite efter lite overvinna henne tills jag ar battre an henne.
Vilka ar dina mal i denna sport? Och i livet?
I viktlyft skulle jag vilja kunna forbattra mig mer och mer varje dag, utplana alla masterskap och ga valdigt langt, till de olympiska spelen.
Och i livet skulle jag garna avsluta en karriar inom socialt arbete och psykologi.
Vad gillar du att gora nar du inte lyfter i vikt?
Jag upptackte nyligen att jag brinner for varlden av frivilligarbete och kommunikation. Jag har hallit en workshop pa radio fran Albal Radio Sol Albal och nu har vi tillsammans med nagra vanner ett program med titeln "Los Soles De La Radio" dar vi pratar om ungdomsfragor som musik, nyheter, kandisar och / eller aktiviteter av intresse for ungdomar.
Vi onskar er lycka till! For oss ar du sjalvklart CHAMPIONEN.
Tack sa mycket.
submitted by myholoic20 to u/myholoic20 [link] [comments]


2018.03.28 15:28 aktiv2 Gulan Avci om barnäktenskap.

Gulan Avci March 24 at 7:03pm ·
Detta är ett långt inlägg men för den som är intresserad av sanningen och turerna kring arbetet med att täppa till alla undantag som finns i lagen mot barnäktenskap får gärna läsa hela mitt inlägg.
Varför denna redogörelse? Därför att sossarna dragit igång sitt tungartilleri från Sveavägen 68 och Rosenbad för att förvanska sanningen och smutskasta Liberalerna och mig på sociala medier.
  1. 2015 har vi den största invandringen till Sverige i modern tid. Drygt 163000 asylsökande kommer hit. Över 35000 är ensamkommande barn och unga, varav drygt 23000 är tonårskillar från Afghanistan. Vårt mottagarsystem utsätts för enorm press. Många kommuner och socialtjänster har stora utmaningar att placera så många nyanlända minderåriga på ett rättssäkert sätt. Det larmas bland annat om att flickor som kommer hit som gifta placeras med äldre män.
  2. Den 22 december 2015 uppdrar kvalitetschefen på Migrationsverket åt enheten för metod och analys att utreda förekomsten av handläggningen av barn som uppges vara gifta.
  3. På morgonen den 18 januari 2016 avslöjar Sveriges Radios Ekot att asylsökande minderåriga barn, framförallt flickor, av svenska myndigheter registreras som gifta vid ankomst och placeras i samma bostad med betydligt äldre män. Spekulationerna visar sig alltså vara sant.
  4. Samma dag klockan 11, kallar Jan Björklund och jag till presskonferens i riksdagen och presenterar fem konkreta förslag för att stärka skyddet för de utsatta barnen. I korthet går de ut på följande:
  5. Haverikommission om barnäktenskap.
  6. Asylsökande barn aldrig får placeras med den som uppges vara maken.
  7. Migrationsverket och socialtjänsten ska göra en noggrann skyddsbedömning av alla ensamkommande barn som placeras hos anhöriga.
  8. Ensamkommande ska få kunskap om sina rättigheter redan från första dagen.
  9. De sista luckorna i förbuden mot barnäktenskap ska täppas till.
  10. Migrationsverket presenterar den 29 mars 2016 sin internrapport som visar att 132 barn, 129 flickor och 3 pojkar sedan augusti 2015 kommit till Sverige som gifta. Migrationsverket säger samtidigt att det sannolikt finns betydligt fler fall än det man hittat i det granskade materialet.
  11. Liberalerna pressar regeringen i riksdagen att agera för att täppa till undantagen i lagen mot barnäktenskap. Det är knäpptyst från regeringens sida. Det enda justitieministern får ur sig är att de ska se över lagen.
  12. Den 2 februari 2017 får vi liberaler nog av regeringens passivitet och Jan Björklund föreslår att riksdagens civilutskott ska köra över justitieminister Morgan Johansson och ta fram ett eget lagförslag eftersom regeringen inte får änden ur vagnen, samtidigt som fler barn får sina mänskliga rättigheter kränkta.
  13. Jan Björklunds besked får justitieminister Morgan Johansson att agera. Samma dag bjuder han in alla partier utom Sverigedemokraterna till samtal.
  14. Den 16 februari 2017 meddelar regeringen att de tillsätter en utredning med syfte att föreslå förslag så utländska barnäktenskap inte ska erkännas i Sverige.
  15. Den 8 mars 2017 presenteras hela direktivet. Även förslag på lagskärpningar som rör hedersbrott beställs jämte tvångs- och barnäktenskap. Utredaren ska både ha en politisk parlamentarisk arbetsgrupp och en tjänstemannagrupp under arbetets gång. Liberalerna utser Robert Hannah att representera oss. Arbetet påbörjas.
  16. Den 5 december 2017 presenterar regeringens utredare sitt förslag om barnäktenskap. Hon föreslår ändringar så det blir svårare att erkänna barnäktenskap i Sverige men något totalförbud blir det inte, med hänvisning till den fria rörligheten för EU medborgare. Hon menar även att ett totalförbud skulle strida mot EU-rätten.
  17. Liberalernas Robert Hannah och övriga alliansens representanter i den parlamentariska gruppen klargör till utredaren när utkastet till förlag presenteras, att de inte kommer acceptera något annat än ett totalförbud. De rödgrönas representanter säger ingenting.
  18. Liberalerna har en kommittémotion om ett totalförbud. Även övriga allianspartier samt SD har sina egna motioner med samma andemening som behandlas i civilutskottet. Det leder till att en majoritet ställer sig bakom kravet om totalförbud mot barnäktenskap. Sossarnas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets ledamöter reserverar sig i utskottet.
  19. I kammardebatten onsdagen den 21 mars 2018 debatteras betänkandet från civilutskottet. Hillevi Larsson från socialdemokraterna försvarar utredningsförslaget om att undantaget ska kvarstå. Miljöpartiet bemödar sig inte ens dyka upp för att debattera denna så viktiga fråga. Vänsterpartiet pratade om allt annat än sakfrågan.
  20. Debatten är slut och det blir votering. Sossarna, Miljöpartiet och vänstern röstar för ett undantag. I voteringen röstar en majoritet för ett totalförbud och regeringen körs över.
Här står vi nu och sossarna driver ett fullskaligt krig och försöker ändra historiebeskrivningen. Den här regeringen har haft drygt tre år på sig att agera för att skydda hjälplösa och utsatta barn som flytt till Sverige i tron att de skulle få leva fria liv. Men de har gång på gång blivit svikna.
Den här frågan handlar inte bara om att täppa till undantag. Den handlar i lika stor utsträckning om ett barnperspektiv. Om barn som far illa men inte skyddas av myndigheter eller politiker som hellre skyddar medeltida kulturer än ställer sig på barnens sida.
Inte ens förra höstens stora debatt om metoo, sexuella övergrepp och sexsism bidrog till vidgade perspektiv och förmådde regeringen att tala klarspråk om hur vissa barn (flickor med utländsk bakgrund) exploateras. Det är verkligen tragiskt att detta utspelas i en av världens mest jämställda länder.
Nu menar sossarna att ett skarpt lagförslag ska presenteras senare i vår. Samtidigt som de hänvisar till den ventil utredaren pekar på ska finnas kvar.
I onsdags hade de chansen att för en gångs skull visa att de menar allvar med sin feminism. Vad de gör nu är faktiskt oanständigt. Processen jag beskrivit ovan är inte tagen ur luften. Vem som helst som lägger tid på att skaffa sig information kring den här processen kommer snabbt inse hur illa regeringen hanterat frågan.
Holland är det land i EU som gått före och infört ett totalförbud mot barnäktenskap. Då talar vi om en regering som inte gjort feminism till ett honnörsord i sin regeringspolitik, utan agerat utifrån ett tydligt barnperspektiv.
I min värld skulle Sverige varit det land som stått längst fram på barrikaderna och tagit ställning för ett totalförbud och gått före i EU och visat på att vi är ett progressivt land som tar mänskliga rättigheter och jämställdhet på allvar.
Men nu får vi istället vänta och se hur propositionen som regeringen planerar lägga i vår kommer att se ut. Men glöm inte var ni läste detta inlägg om regeringen går på utredarens slutsater att en ventil bör kvarstå.
Till slut. Det här är någonting som vi liberaler hade kunnat göra något åt när vi hade regeringsmakten. Men som jag inledde med så synliggjorde den stora flyktingvågen de uppenbara brister som finns i befintlig lag, som vi drev på under Alliansregeringen och som sen trädde i kraft den 1 juli 2014. För oss liberaler har det alltid varit en självklarhet att agera när vi ser att barn inte bedöms, betraktas och behandlas på lika villkor. Då är det en självklarhet för oss att inte bara prata utan arbeta för att alla barn ska ha samma rättigheter.
Tack för att du orkade läsa hela vägen. Trevlig kväll. Gulan
submitted by aktiv2 to svenskpolitik [link] [comments]


2016.10.15 02:19 only_glutathione Mina åsikter från vad jag har läst, sett och lyssnat på den senaste tiden.

De två senaste åren har jag precis som så många andra på internet läst och lyssnat mycket på saker som händer i Sverige, som inte pratas om förrän det inte längre går att undvika. Men också diverse saker som har varit helt tyst om under hela min uppväxt. De föll nästan som dominobrickor, det ena ämnet ledde till det andra och förstärkte min övertygelse i de föregående.
Börja med dagens och senare års samhälliga och politiska situation. Migrationskrisen, eller flyktingkrisen som det kallas i nyspråk.
I början pratades det om att vi behövde invandring för att klara av att betala pensioner o.s.v. Vi var nära en exakt ersättning, med reproduktionsnivå på ett barn per person, vilket vi fortfarande är. Mer om reproduktionsnivå senare.
Det skulle vara en vinst för Sverige, det var ett kompetensregn och om man var emot invandring fanns det bara en anledning kvar, för allt annat var positivt! Man var rasist, nazist eller främlingsfientlig.
Men sedan lade man märke till SD och undrade vad de tyckte. Deras argument var inte uppenbart rasistiska i min mening, så trotsig som jag är ville jag argumentera deras ståndpunkt i min vardag tills jag får en annan uppfattning. Tino hade de bästa argumenten emot invandring enligt mig.
På den tiden hade epitet som nazist och rasist fortfarande vikt, så jag undersökte vad det innebar. Skolan hade som vanligt gjort ett dåligt jobb på att framföra en balanserad bild. Vart ordet kom ifrån, nationalsocialism hade inte pratats om. Inte heller mycket om situationen i Tyskland innan arbetarpartiet demokratiskt fick makten. Ett fullständigt enormt fokus hade såklart lagts på förintelselägren och antisemitismen. Det är helt enkelt inte intressant. Där finns ingen konflikt. Det är självklart att man fördömer det om man inte är en genuin antisemit, vilket inte många från västvärlden är.
Det intressanta är hur det var ett världskrig, ett ideologiskt krig, ett fruktansvärt krig med flera krigsbrott. Det byggde dessutom på spänningar från ett tidigare världskrig. Det var ett ENORMT komplext krig på grund av hur många länder som var med och alla olika motiv.
Diskussionen runt allt annat än antisemitismen har liksom tystats ner. Om man inte tycker att de allierade gjorde allt rätt och var perfekta hjältar och stoiska beskyddare av rättvisa, så har man fel och är en apologist, en nazist och därför en antisemit som vill massmörda judar.
Man bortser helt från att Tyskland gick från en legendarisk lågkonjunktur till att bli en stormakt på ett par decennier, med flera infrastrukturer som står kvar idag, t.ex. autobahn. Att ryssland svälte sitt folk till den grad att kannibalism blev vanligt, för att producera en armada av pansarvagnar. Att dödssiffran i koncentrationslägren har skrivits ner flera gånger.
Ingen faktisk kritik förs emot nationalsocialism, utan det beblandas med den version av etnontaionalism som Hitler förespråkade. Där etnonationen var en förlängning av evolutionen och de som erövrade världen var den överlägsna människan. Det är åtminstone min tolkning runt deras starka krigiska och expansiva tendenser. Om man bestämt vill beblanda nazism med antisemitism, får man banne mig lämna ordet nationalsocialism ifred, för det är vad Sverige blir om vi går ur EU och stänger gränsen. Vi blir nationalistiska och vi är redan socialistiska sett till världsstandarden.
Det är någonstans här jag börjar undersöka IQ. Läste om det på mensa.se, kollade på intervjuer och presentationer av James Flynn, Charles A. Murray, Richard Lynn och Linda Gottfredson. Kom fram till den radikala slutsatsen att medvetande, och därmed intelligens, är resultatet av gener som interagerar med sin omgivning. Omgivningen kan givetvis vara olika näringsrik o.s.v. - men alla saker lika kommer gener bland annat göra att:
  • Fight-or-flight responsen kommer, och går, olika lätt. MOA-A påverkar detta där mindre effektiva versioner av generna innebär att neurotransmittörerna bryts ner långsammare. En av de dåliga versionerna av MOA-A kallas "krigargenen" och är kraftigt överrepresenterad bland gärningsmän av våldsbrott. Någon som försökt tänka logiskt när ni är arga?
  • Koncentrationer av neurotransmittörer blir olika, balansen därimellan likaså. Detta påverkas av ovan nämnda enzym och dess gen, men även av transporten av aminosyrorna fenylalanin och tryptofan till hjärncellerna, där de är materialet för dopamin och serotonin och dess vidare produkter.
  • Volymen av hjärnan blir olika.
In a large meta-analysis consisting of 88 studies Pietschnig et al. (2015) estimated the correlation between brain volume and intelligence to be about correlation coefficient of 0.24 which equates to 6% variance. Researcher Jakob Pietschnig showed that this strength of the positive association of brain volume and IQ has been overestimated in the literature, but still remains robust. He has stated that "It is tempting to interpret this association in the context of human cognitive evolution and species differences in brain size and cognitive ability, we show that it is not warranted to interpret brain size as an isomorphic proxy of human intelligence differences". Another 2015 study by researcher Stuart J Ritchie found that brain size explained 12% of the variance in intelligence among individuals.
Alla av dessa är uppenbart länkade till IQ, även om de inte förklarar hela skillnaderna själva.
Jag tror de flesta vet att frekvensen av genvarianter är olika bland olika befolkningar. Vi vet redan sedan länge att afrikaner har lägre kranial volym. Det säger som sagt långt ifrån allt. Men sen har vi en högre frekvens av "krigargenen" med. Jag menar inte att peka ut afrikaner specifikt här utan att påpeka att skillnader mellan etniska grupper, raser, folk, vad ni än vill kalla det, finns och ju mer forskning vi gör desto fler skillader kommer hittas och de kommer framstå tydligare. Inte för att de syns bättre på individen, utan för att ingen längre nekar det som alla redan ser. Att olika kulturer (interpersonella relationer och lagar, inte mat, inte musik, inte mode) har vuxit fram på olika världsdelar. Att länder har olika IQ. Läkare är nog närmast denna insikt då de får lära sig att olika etniciteter har olika sjukdomsrisker.
Låt oss tackla ett par saker som sägs om IQ för att förminska dess resultat.
  • Normalt sett syftar IQ på generell intelligens, eller g-faktor.
It is a variable that summarizes positive correlations among different cognitive tasks, reflecting the fact that an individual's performance on one type of cognitive task tends to be comparable to that person's performance on other kinds of cognitive tasks.)
  • IQ är högst ärftligt, med ca 0.75 ärftlighet vid vuxen ålder. Det betyder att dina föräldrars IQ är en bättre indikator än din omgivning, givet att individen inte är undernärd. Bekräftat av tvillingstudier och allmäna adoptionsstudier.
  • IQ test är inte designade för något västerländska eller vita män är bättre på. Bokstäverna är irrelevanta för provet och endast grundläggande aritmatik helt utan siffror används. Det är istället samband av ökande/variabel svårighet man ska förstå. Om denna typ av samband på något vis är till orättvis fördel för västerlänningar får ni gärna förklara hur detta kommer sig, och varför östasiater är bättre än oss.
  • Generell intelligens är inte specifik intelligens, det säger sig självt. Det innebär att man kan vara utmärkt på mattematik och ändå få sämre resultat på IQ-test än någon som är dålig på mattematik. Men den individen som fick bättre resultat är troligtivs bättre på något annat, vare sig det är att skriva, spela spel e.t.c. . Så är det ett sant mått på intelligens? Det är så vitt jag vet inte en enighet på den frågan än. Men det är det bästa vi har, och det gör ett bra jobb på att förutsäga prestanda i arbetsliv och akademia.
Slutligen, om man inte är nöjd med forskningen bakom ras/etniska/folkliga skillnader, be om mer forskning. Forskningsresultaten som finns är minst lika konsekventa som dem inom t.ex. näringslära.
Tillbaka till migrationskrisen. Den svenska arbetsmarknaden kräver praktiskt taget en gymnasieutbildning, och om man vill tjäna mer än en dräglig lön behöver man högskole/universitetsutbildning. Om ursprungsländerna för migranterna är någon indikation på deras IQ landar de flesta på 80-90. Skola ändrar inte på det. Näring har inte förbättrats markant från deras hemländer. Deras hemländer befann sig inte i svält och har tillgång till samma mat som vi har. De kommer aldrig integreras till fullo i arbetsmarknaden, utan majoritieten kommer få lågbetalda jobb, och vara underrepresenterade i jobb som kräver mental ansträngning och teoretisk utbildning. Precis som i USA.
Deras kultur kommer inte att ändras. Deras kvinnosyn och religion kan säkerligen ändras, det tar nog bara en generation, men machokulturen kommer vara kvar. Tendensen till vrede och våld kommer vara kvar. Precis som i USA.
Hur lång tid kommer det ta för en så starkt religiös grupp med stark kulturell identitet att skapa en rörelse lik BLM? Där våld och förstörelse är acceptabelt och den vite mannen är den enda anledningen till att de inte är till fullo representerade på toppen av den sociala och ekonomiska hierarkin?
Faktum är att en majoritet av de som kom hit inte var flyktingar. De var ekonomiska migranter. Man frågas retoriskt "Vem skulle inte göra det?" och svaret är att de flesta skulle det. Heder försvinner snabbt när man ser att man kan få det bättre. Problemet med den typen av immigration är tvåfaldigt. Att det finns miljontals människor som skulle göra det, och att vi har en begränsad budget med vilken vi kan hjälpa ofantligt mycket fler på plats än vi kan integrera (som i regel aldrig kommer lyckas).
Med opportunity loss i tanken har vi skapat ondo i världen i form av svält och utebliven utbildning. För det är där skon klämmer mest hos min humanistiska sida. Att budgeten för bistånd har minskats för att ta hand om dessa människor som fått ge uttryck för sin girighet.
Om vi återgår till den påstådda orsaken till behovet av immigration, reproduktionsnivån, den s.k. demografiska vintern. Det är intressant att det som alla länder i, eller på väg mot demografisk vinter har gemensamt är välstånd. Jag tänker framförallt på Japan, Skandinavien, USA och Kanada. Sydosteuropa, Afrika och sydostasien har inga sådana problem. Andra skillnader är såklart kvinnliga rättigheter, välfärd och IQ. Som någon som funderat mycket på feminism, välfärd, den kvinnliga populationen och dess reproduktiva motivationer lutar jag mot att det är skillnaden.
Centralt för tankegången är att innan teknologin framkommit fanns det ingen garanti att mannen i ett förhållande var den biologiska fadern. Uppenbarligen var motsatsen sann för kvinnan. Det plus att kvinnan blev mer och mer handlingsförlamad ju längre gången hon var innebar att mannen var den som lämnade hemmet och arbetade. Detta var sant i jägar-samlar stadiet och framåt och har troligtvis format vår parbildning och psykologin som leder till den.
Kvinnor som vet att barnet är deras behövde inte lita på sin partners trogenhet utan endast att maten, vattnet och värmen fortsätta komma, samt skydd från externa hot. Bäst mat, vatten, värme och skydd gav bäst odds för kvinnans och barnens överlevnad. För att rikta och sporra mannens arbete sade kvinnan vad hon ville ha härnäst. Därav kom mannens tävlingsinriktan, och kvinnans gnäll.
Eftersom resurser krävs för att barnafödsel samt uppväxt ska lyckas är mannens roll högst nödvändig. Om en kvinna blir gravid med en man som inte förser henne med resurser krävs en annan man, annars riskerar hon sin hälsa samt förlorar ett års fertilitet och sitt rykte. Det betyder att hon behöver hitta en hanrej, och att hon behöver kunna manipulera honom/undanhålla sanningen/ljuga bra nog att han tror att det är hans barn.
Att som man vara kontrollerande eller känna sig hotad av sin partners manliga umgänge när man själv inte är närvarande är förståeligt. De som inte var oroliga har inte längre avkomma i världen.
In more recent history, as a global average, about four or five women reproduced for every one man.
Detta innebär såklart inte att 75-80% av kvinnor hanrejade deras män, eftersom det kan ha varit polygamiska förhållanden, eller ännu mer troligt, seriella reproduktiva förhållanden, där mannen tog en fru eller två efter hans dåvarande fru inte kunde få barn. Abraham i bibeln är nog ett välkänt historiskt exempel.
Men man ska inte glömma att, akten att hanreja sin man är en legitim reproduktionsstrategi, eftersom man får både bättre gener för sin avkomma, och resurserna från en hängiven man, om man lyckas.
Industriella revolutionen kommer. Snart har kvinnan allt hon någonsin kunnat önska sig och mer. Gnället riktas till annat, får en annan form i offentliga forum. Feminism skapas.
Jämnställdhet framkommer. Män har helt plötsligt inte några resurser kvinnan inte redan har eller kan få av staten.
Det är här vikten av att feminism är en förlängning av kvinnlig natur kommer in. Vi har likhet inför lagen. Kvinnor håller alla kort reproduktivt eftersom det finns spermabanker och det är lätt att bara sluta ta p-piller i förhållanden. Flickor får högre betyg än pojkar för samma resultat i skolan. Det finns ingen anledning för feminism längre.
Fast då kollar de på "resultaten" på arbetsmarknaden. Där är män dominanta i inkomst och ledarpositioner. Det förklaras lätt genom att normalfördelningen av män är bredare. Det är större varians. Det innebär att det finns fler av högt IQ och lågt IQ. Om välbetalda arbetsplatser kräver högt IQ och hög utbildning är det tillräcklig förklaring. Att det finns forskning som pekar på att män har upp till 5 IQ högre än kvinnor skulle bara vara bonus för att förklara den skillnaden.
Det är som om det vore i mäns natur att ge kvinnor vad de vill ha, precis som det är i kvinnors natur att gnälla. Vart kommer det sluta?
Men vad har detta med vår reproduktionsnivå att göra?
I ett land med sexuell liberalism, ingen stigma runt skiljsmässor, ingen ekonomisk risk vid byte av partner, där män inte har monopolet på resurser de under en evolutionärt signifikant tid fört till bordet, vad finns kvar för män? I stort blir vi alla hanrejar retroaktivt och får konstant tävla om vem som bär byxorna i hemmet. Det enda som skiljer behandlingen man får av kvinnor är hur man ser ut, och det spelar ingen roll hur dom själva ser ut. Alla tycks förvänta sig Orlando Bloom, Ryan Gosling, Channing Tatum eller George Clooney. Så fort man når någon sorts tröskel vänder det som ett jävla mynt, som för evigt förändrar hur man ser på kvinnor. Helt plötsligt är man inte jobbig längre och alla ler. (källa)
Män rivs ner konstant, blir tillsagda att vara mer feminina i form av känslighet, följa sina drömmar o.s.v. Samtidigt är det bara maskulinitet och resurser som respekteras. Vi skäms ut om vi inte är sexuellt aktiva, vi fördöms offentligt om vi är sexuellt aktiva utanför relationer, vi fördöms av alla om vi är i relationer där vi inte respekteras. Det finns inget "safe space" för män som inte är bland den maskulina eliten när det gäller kvinnor.
Det offentliga forumet måste inse att vi är en sexuellt dimorfisk art. Män och kvinnor har helt olika förutsättningar för att lyckas i skolan, på arbetsmarknaden och på köttmarknaden. Liberalism och jämnställdhet är inte alltid det bästa alternativet. Frihet innebär stratifiering. I vissa fall är det bäst och nödvändigt, som på arbetsmarknaden och troligtvis i skolan. I andra är det inte det, som i könsfrågor.
Jag, precis som en till synes växande grupp andra, lutar åt att inte beblanda mig med kvinnor mer än nödvändigt. MGTOW kallas det. Men Go Their Own Way. Det är ingen kult, rörelse eller grupp. Det är en filosofi om något. TFM gjorde nyss en video som ganska väl beskriver MGTOW och svar på den vanliga kritiken. Vissa saker handlar om en ekonomisk riskbedömning som inte är lika relevant i Sverige. Här handlar det till hundra procent om uttrycket kvinnans natur tar i vårat samhälle.

Kom ihåg: undantag varken bekräftar eller motbevisar regeln. Jag generaliserar mycket men fokusera på om generaliseringen är rimlig, inte på om det finns undantag.

Så vad tycker ni? Vad är anledningen till vår demografiska vinter? Vad är fel på socialnationalism? Borde vi fortfarande vara ute efter jämnställdhet mellan könen och etniciteter? Jag menar detta borde vara diskussionsunderlag för ett par dagar!
submitted by only_glutathione to svenskpolitik [link] [comments]


2016.05.24 16:02 JonathanRL En Flygkadetts resa till USA 1953

Denna text är en sammanslagning av den berättelse som berättas av "VarJag" på forumet Skalman i den här tråden.. Orginalet är spritt över flera sidor och kan vara lite knepigt att följa, således copy-pastar jag istället för att länka. Mycket nöje!
 
USA's 'Civil Air Patrol' (CAP) hade ett utväxlingsprogram kallat IACE (International Air Cadet Exchange) Program med i stort sett alla länder i Västeuropa. Europeiska ungdomar inbjöds till USA medan amerikanska tillhörande CAP fick besöka europeiska länder i tre veckor. Den svenska organisationen kallades Flygpojkarna och var en del av Flygvapnets rekryteringsprogram kan man säga. Varjagen uttogs (i hård konkurrens!) till den grupp av fem - som fick besöka USA 1953.
Det var upplagt så att varje nationsgrupp fick en 'värdstat' - våran var Syddakota. Det blev tre fantastiska veckor med massvis med flygning, parties och sightseeing. USA 1953 - jämfört med lilla Luleå, ja Sverige...var som en trollerilåda! Alla resor, utom lokala, skedde med MATS (Military Air Transport Service), en del av USAF. Logeringen, allt från USAF-baser till hotell och privat inackordering i familjer. New York var slutstationen i USA på hemresan - och det var där Utrikesminister Dulles fann tid för ett 'pep-talk' till de blivande flygarna.
 
Detta var en oerhörd upplevelse för en ung grabb 1953 - Kalla Kriget blev varmare och Koreakriget rasade. Så jag kan spinna vidare med några poster till för de som är intresserade..... Efter en vecka på F 8 där vi utrustades med FV-uniformer, trimmades till, lärde oss 'vända klack', putsa skor och raka oss dagligen randades äntligen Den Stora Dagen. Dessförinnan var det klappjakt på amerikanska dollars! Det var nämligen stenhårda valutarestriktioner - US $ var hårdvaluta och kunde inte köpas 'över disk'. Vad jag minns, tilldelades alla fem Flygpojkarna den furstliga summan av tjugo dollars ($20) var :roll: . Men alla 'kände ju någon' som hade en eller några amerikanska dollars undanstoppade i byrålådorna....En stockholmsbekant till min mor, gav mig omkring $40 men, med reservationen att jag måste köpa en 'amerikansk plastkortlek' till honom och ta med den hem. (dom fanns inte i Sverige vid den tiden...) En jazzintresserad Luleåbo skildes från $6 med instruktionen att köpa Gerry Mulligans sista plattor...o.s.v. Allteftersom dollarförrådet växte - blev 'shoppinglistan' längre. Det var helt enkelt så 1953 att det fanns massvis med eftertraktade varor i USA - som helt enkelt inte var tillgängliga i Sverige men alla ville ha dem.....
 
Den Stora Dagen - och Bulltofta. En MATS C-47 äntrades, glänsande aluminium på utsidorna - matt olivgrön inuti. Den hade inga säten - utan stansade 'soffor' a la fallskärmsjägare - längs kroppssidorna med ett litet 'dasshål' för varje röv. Vi hade med två gruppledare, en kapten från F8 och en löjtnant från F11 som höll oss i tukt och Herrans Förmaning. Och herregud, kaptenen var influgen på J 29 och löjtnanten hade massvis med 'timmar' på S 31 Spitfire - vi betraktade dem som Gudar!
Färden, gick till Fornebu i Oslo, där tidig lunch och den norska gruppen - likaledes fem 'cadets' och två officerare väntade. Sen bar det av till Rhein-Main Air Force Base i Västtyskland. C-47:an var ju ett amerikanskt militärflygplan - och vi flög mycket lågt jämfört med vad man gör idag. Till vår förtjusning - gick flygningen över Hamburg på bara omkring 800 meters höjd. Förstörelsen, bombruinerna - var helt enkelt otrolig. (jag gissade långt senare - att den delen inte var en tillfällighet) Landning på Rhein-Main AFB - och ögonfröjd för oss Flygpojkar. Basen var enorm.....innan utrullningen var slut hade vi redan 'spottat' B-29:or, F-86 Sabres, F-80's - C-82:or - ögonen rullade på oss av att verkligen s e dessa flygplan som vi bara upplevt på bilder.
 
Övernattning i 'Nissen-huts' - och uppenbarelsen! PX - som betyder Post Exchange......Ett veritabelt varuhus på flygbasen där allting kostade bråkdelar av vad det gjorde i 'allmänna marknaden'. Men var enbart för amerikansk militärpersonal. Och Oss!!!
US Air Force bjöd på sightseeing med bussar i Frankfurt am Main. Staden var fortfarande svårt bombskadad och vi frapperades av hur det hade växt upp hela träd i bombruinernas grushögar. Besök på Zoo m.m. men Frankfurt verkade smutsigt, trött och slitet. Maten i mässhallarna blev en upplevelse för oss - den serverades på stansade rostfria stålbrickor med sex olika 'fack' för olika rätter. Mässpersonalen var alla 'afroamerikaner' och portionerna var enormt tilltagna....inte minst de obligatoriska stekta äggen, dom lades upp ända tills man tog undan brickan :D, men vi noterade det amerikanska slöseriet - de flesta yankees tycktes bara äta mindre än hälften - resten tömdes i sophinkarna utan krus :roll: Man gissar att gödsvinen i Frankfurttrakten snabbt blev feta på de kopiösa matresterna......
 
Japp så blev det då dags för Atlantflygningen - med MATS DC-6:a, riktiga stolar och säkerhetsbälten. Start på e.m. och mot USAF-basen på Azorerna. Dit vid anlände mitt i natten och - det regnade. Språngmarsch mot adminbyggnaden men vi blev alla ordentligt blöta innan vi nådde dit. Givetvis - serverades 'frukost' trots småtimmarna, samma brickor och samma mat som på Rhein-Main! Vi lärde snabbt att amerikanska flygvapnet tydligen bara hade en mycket begränsad matsedel - och att den åts likadan över hela världen...i Tyskland, USA, Japan, Okinawa - precis detsamma. Några kulinariska äventyr, av 'lokal' karaktär - tilltalade tydligen inte dessa amerikaner 8-) Starten i mörker blev av hängglidar-kasta sig ut -typ......fältet låg på en bergsplatå för jag uppfattade att planet rusade över en 'kant' -sen var det hundratals meter ned till havet.
 
Destinationen - var Andrews Air Force Base utanför Washington. Hettan slog emot oss som en vägg! Den fuktiga hetta som är typisk för atlantkustens högsommar och minst av allt lämpad för Flygvapnets korderoj-byxor, präktiga varma blåskjortor med lång ärm och knäppt i halsen med svart slips :roll:. Efter bara minuter - badade vi i svett. Mottagningskommitén för oss svenskars del var Flygattachén och Biträdande Flygattachén i Washington - som bägge var iklädda oklanderliga lätta amerikanska khaki-byxor och skjortor med kort ärm - OKNÄPPTA i halsen...... Vår kapten och löjtnant bara stirrade - om mumlade något om att 'den modellen hade knappast godkänts i Flygstaben....' Det enda som var 'svenskt' var mössorna och axelklaffar med svensk gradbeteckning. Det blev presentation med ställningssteg, handskakning och honnörer.....Flygattachen, en överste skulle senare bli rätt väl känd. Han hette Stig Wennerström :) Så man rörde sig i 'de bästa kretsar'.
 
OK - Andrews AFB och en större Nissen-barack - denna var försedd med ett par sergeanter som inte verkade upplagda för skämt och upptåg :roll: 'Lights out at ten!' lydde ordern... Och den amerikanska trollerilådan.....Coca Cola-automater, luftkonditionering, television - allt grejor som vi aldrig sett i Sverige. Isté, iskaffe - var få tag på växelpengar att prova allt detta överflöd!?
När man ville sträcka på benen hann man bara gå några meter innan en bil eller jeep bromsade upp och erbjöd lift...amerikanerna var antagligen lika nyfikna på oss utlänningar som vi var på dom.
Ögonfröjd i luften, på en närbelägen bana (det fanns massor av banor) höll ett stort gäng Grumman 'Hellcats' på med vad vi fattade var landningsövningar på hangarfartyg; om dom överskjöt 'märket' med mera än 25 meter - drog dom på och gick om.
Washington DC! Sightseeing i bussar....Lincoln Memorial, Jefferson Memorial, Vita Huset (man fick inte gå in), Capitol (man fick gå in) och klättring av alla trappstegen i Washington Monument - det var tungt! Plus mycket mera som jag glömt. Amerikanerna höll ett rasande tempo och vi var dödströtta på kvällarna. Vår gruppledare hade till slut kapitulerat inför värmen och vi tilläts lägga av våra präktiga Flygvapenskjortor och slipsar, och uppträda i regelvidriga vita skjortor med upprullad ärm och utan slips - tack kapten T.!
 
En dag var det flygning :D Ngn flygklubb hade ställt upp med ett par dussin sportflygplan som reläade igenom ett par hundra killar med ngn kvart var i luften. Typfloran var stor - MINST ville man flyga med en Stinson som lastade 6-7 pax på en gång, MEST ville man upp i en av de Stearman PT-17 som deltog i cirkusen. Jag - hade turen att 'få' en Ercoupe, en tvåsitsare där man åkte cabriolet s.a.s. Vi kallades ju 'air cadets' - och piloten tog tydligen för givet att jag kunde flyga 8O så vi hann bara upp på ett par hundra meter när han sa 'you take over'... Det blev Varjags första flyglektion - en försiktig sådan speciellt med så intensiv trafik runtomkring.
Ercoupe'n var känd för att vara 'spinnsäker' d.v.s. mycket svår att få i spinn och över motorbullret frågade jag piloten om detta. 'You try it!' Jag bleknade - 'no you try it' Killen höjde nosen i 45 grader, drog av gasen och släppte ratten (fpl hade rattstyrning) - och sannerligen, Ercoupe'n sänkte snällt nosen utan minsta spinntends - ett mycket stabilt flygplan.
 
Vår kapten och löjtnant hade mumlat lite om frånvaron av trafikledning och dålig trafikdisciplin och efter att jag kommit tillbaka till terra firma, inträffade den enda allvarliga på hela resan.....En Stinson var nära sättning - när en Stearman vars pilot inte kunde se Stinsonplanet under sina stora undervingar - kom snuddande nära att 'landa' på Stinson vinge 8O Det var bara ngn meter som skilde planen åt - när Stearmanpiloten såg planet under honom - drog på fullvarv och klarade skivan.....Det - var nära ögat!
Och den dagen, var den 27:e juli 1953. För på kvällen kom President Eisenhower på TV och meddelade att vapenstillestånd slutits i Panmunjon och Koreakriget var över.
 
Exit Washington....i en C-47 med riktiga stolar, tre mans besättning och skriver och säger sju (7) passagerare! Vi hade hela flygplanet till oss själva! 8O Det kallar jag VIP-behandling....C-47:orna (civila DC-3) kallades ju Dakota under kriget och det passade ju bra när man skall flyga till Syd Dakota.
Denna kom att bli den mest minnesrika flygningen i mitt liv. Efter att vi nått cruising-höjden (låååg - kanske 1000 meter, fpl hade ingen tryckcabin eller syrgas - vilket ger utomordentlig marksikt) blev atmosfären ombord ytterst informell. Killarna i cockpit kom akteröver med mat i små kartonger.... med stekt kall kyckling, sallader och apelsin- och tomatjuice. Det var första gången jag sett eller smakat tomatjuice - något som jag verkligen gillade och som sitter i än. Dom ville 'snacka' och då planet saknade autopilot erbjöds frikostigt sittning i högerstolen där framme 8-) Vi fem flygpojkar fick var sitt halvtimmespass 'vid spakarna' (egentligen halvratt) medan vi mullrade fram över USA's prärier. Speciellt minns jag flygningen över södra delen av Lake Michigan och Chicago och de följande, nästan oändliga vetefälten i Iowa. Vädret var finfint och stämningen mycket hög. Speciellt imponerade blev vi när vi fick förklarat för oss att detta med 7pax i ett egen flygplan, inte var något misstag; 'Vi och flygplanet står till ert förfogande under hela eran vistelse i Syd Dakota' 8O När amerikanarna lägger på gästfrihet baxnar man. Di rika di kan.....
 
Resans mål var Sioux Falls, den största staden i Syd Dakota nära gränsen till Minnesota.
När 'kaparen' meddelade att vi hade en halvtimme kvar dit (det var en c:a sex timmars flygning) ruskades plötsligt vårt flygplan om av våldsamma okända krafter och jag uppfattade något som blixtrade förbi mitt fönster på väg nedåt....
Vi hade fått eskort!
Ett par aluminiumglänsande Mustanger (North American P-51D) - hade 'buzzat' oss och kom nu tillbaka upp - bara för att inta position vid vardera vingspetsen av C-47:an...dom hade halv flaps ute för att komma ned till vår blygsamma flygfart minns jag och tuffingarna i Mustangerna vinkade vänligt.
Det stod SD * ANG på kroppssidorna, 'aha sa vi - ANG är naturligtvis för mustANG' - men det var fel. Det betydde South Dakota Air National Guard och något pampigare mottagande till Syd Dakota kunde vi knappast tänka oss.
OK - Sioux Falls, 60 tusen själar och en mera 'hanterlig' stad för oss lantisar. Mottagningen på flygplatsen kaotisk - fotoblixtar, presentationer, snurrande filmkameror....i hårt tempo och bil till en TV-studio, 'ni skall vara med på TV-nyheterna i kväll'! Skyltfloran var bedövande - reklam, reklam överallt - man såg knappast stan för alla billboards :roll:
 
Snabb dusch, rakning och ombyte innan det bar iväg till Minnehaha Country Club för galamiddag med Civil Air Patrol..... 'Minnehaha' var siouxspråk - och betydde 'Skrattande vattnet'; ha ha-biten var i alla fall lättfattad :D Storartad middag, med tal, musik, dans - och flickor! Dansen - var mest den då populära 'reelen' - en irländsk skuttdans som var oss helt obekant. Vi - kunde bara foxtrot och vals förstås och gjorde vårt bästa med tjejerna. Som var en uppenbarelse.....I kläder och make-up vars elegans saknade motstycke bland svenska tonåringar...faktum var att flickorna såg mycket äldre ut än de var i sådan stass och jag blev förvånad höra att dom var tonåringar som jag själv. 'The Country Club' vaär en amerikansk institution - och representerar noblessen och Minnehaha var en ganska luxuös sådan som imponerade oerhört på oss. Något annat som inte imponerade - var antalet berusade kvinnor..... I motbokens Sverige var detta något nästan okänt - här drack fruntimmerna Dry Martinis och Highballs som vatten och stumlade och tog snedsteg och sluddrade på målet utan ringaste skam.....Vi svenskar blev uppbjudna till dans av flera av dessa ginlampor - men fungerade mest som stagmaster i hångelhas på samlags avstånd :roll: Alkohol serverades vi inte - vi var underåriga liksom de amerikansk tonsårsflickorna, 'spritåldern' var strängt satt vid 21 år!
 
En annan 'första' - var Bingo, ett spel vi aldrig hört talas om. Fick bingobrickor gratis förstås - och virrig förklaring av reglerna. När jag i en omgång tyckte att jag fått kombinationen rätt - sade jag Bingo! Det blev åskliknande applåder....Men jäntan som satt bredvid mig kikade och sa att 'that won't work' :(
Vilket snabbt bekräftades av spelledaren, följt av en ytterst 'tunn applåd' :roll: Och en Varjag som var morotsröd i ansiktet. Det blev ännu en mycket sen kväll = tidig morgon.....en av killarna i gruppen skrev vykort hem 'vi är så trötta att vi behöver svenska tändstickor för att hålla ögonen öppna. Dom amerikanska är av papper och håller inte så här sent på natten...' :lol:
Sioux Falls hade inte så mycket av sightseeing att erbjuda - vi kördes till ett 'fläskpackeri' - som var ett av de största i Mellanvästern. Helt enkelt ett slakteri - där jag f.f.g. fick åse själva slakten :roll: Inte speciellt uppbyggligt men lärorikt...om amerikansk fart; 'dom här levande grisarna - kommer ikväll att vara kokade och på burk!' 8O
Det var antagligen läckerheter som Spam - det handlade om. Inte blev man vegetarian på kuppen - men kunskap om verkligheterna om vad som händer i ett slakteri är nog ganska nyttig för alla.
Sen blev det högtidlig 'presentation' av en gåva - till den svenska gruppen. Någon religiös församling (varav det fanns MÅNGA i Syd Dakota!) hade skänkt en svensk praktbibel att presenteras till oss. Den var minsann inga dåliga grejor....en sån där femkilospjäs - 60x30x10 centimeter och med massvis av fina tuschteckningar, kopparstick och annat på - jag minns inte, men kanske tusen sidor. Verket var från tidigt 1800-tal och man 'trodde' att det kommit från Minnesota där tiotusentals svenskar slagit sig ned. Den hade vackra mässingsbeslag och var sannerligen ett 'praktverk'. Mera minns jag inte om den. Utom att den skulle skänkas till Riksantikvarieämbetet vid hemkomsten. I samband med bibelgåvan blev det också nödvändigt med ett kyrkobesök - där vi lyssnade till Herrans Ord och svettades ymnigt - innan vi släpptes ut på kyrkbacken att introduceras till 'församlingen'. Lite krystat för min del - men kall Coca Cola gratis - hjälpte upp prövningen :)
 
Aftonen - och ett 'Garden Party' i ngn parkanläggning där aftonens 'clou' - var en underskön 'indianprinsessa' i de snyggaste buckskins med fransar - jag någonsin sett! Prinsessan kom dit, enbart av 'dekorativa skäl' - och försvann alltför fort :x - jäklar - henne, hade man minsann velat 'snack upp' :D
Syd Dakota var (är?) en agrarstat och den huvudsakliga skörden var 'prärieguld' - majs! (eller Corn som det heter på engelska) Kopiösa mängder av majs på millioner tunnland av pannkaksplatta prärier. Från bil hade man knappast ngn utsikt....det var majsfält vart man såg. I staden Mitchell, finns ett 'Majspalats' som byggs om, nästan helt klätt med majskolvar innan och utan - varje år! Det såg ut som som något ur en sagobok eller Disneyland långt innan Disneyland var påtänkt. Och inne i den stora lokalen kunde man äta majsanrättningar i kubik....(om det fanns 'stuvad majs' - minns jag inte men det förefaller troligt) och köpa souvenirer gjorda av majs och majskolvar där fantasin saknade gränser i form och färg. Bara utbudet av majspipor (a la General MacArthur) i alla storlekar kunde ha fyllt en mindre butik! Vår pålitliga C-47:a flög oss västerut - till Rapid City och möte med Strategic Air Command. SAC var flygvapnets bart huggande svärd med mottot 'Peace is our Profession' ( :roll: ) eller 'Fred är vårt Yrke'.
Men fredligt - var det minsann inte på Ellsworth's Air Force Base där vi förevisades 28th Bomb Wing utrustad med världens största bombplan Convair B-36 'Peacemaker'.. Sexmotoriga giganter vars uppgift i händelse av krig var att göra Sovjetunionen självlysande med sina atombomber. 'Security' på basen var enorm - överallt var det skyltar med 'No Go' och 'Endast Auktoriserad Personal'. Vi fick inte klättra upp i planen och kika inuti - men traska runt dem och titta - det fick vi. Bombschakten var kolossala och vår svenska kapten anmärkte att di däringa atombomberna måste vara stora och tunga grejor att döma at upphängningsanordningarna.
'Har ni atombomber här?'
'Yes ssirr'!
' Kan vi få se en??'
'No ssirr...Classified' Jag bör tillägga att vi denna tid hade uttrycket kärnvapen ännu ej slagit igenom - de kallades helt enkelt atombomber.
Så någon atombomb fick jag aldrig se....
 
Well, i Rapid City som paa ett par platser tidigare - bodde vi privat. Jag hade turen inackorderas hos en familj dar baade pappa och son - var CAP-medlemmar. Sonen var ett par aar yngre an jag men hade eget rum, eget fotolabb i huset, korkort och egen bil! Det sista var 'haeftigt' som man sager i Sverige idag.....'nej' sa han 'det flesta av mina kompisar har bilar ocksaa....' (korkortsaaldern - var 15 aar!) V.s.b.- som det hette i geometrin....kvicka telefonsamtal- och ett 'bilgaeng' trummades ihop till 'a meeting' paa ngn sundae-bar i stan. Det visade sig att alla mina fyra gruppkamrater - ocksaa bodde hos killar tillhorande 'bilganget'. Vi - saag ut som faagelholkar! Egna bilar!? Kom ihaag att 1953 i Sverige var det bara 'rikt folk' som hade bil - alla andra hade just borjat lukta paa moped- och motorcykelaaldern! Deras bilar, vad jag minns - var alla av efterkrigsmodell.....1946-48 aarsmodeller - min kille hade en Buick 1948... Vi ville ju absolut veta hur mycket deras bilar kostat - forklarande att en bil hemma i Sverige var ett, hart nar ouppnaaeligt maal for oss....Jag minns klart att hans Buick hade kostat $75! En annan kille hade en Plymouth Convertable ('med lite bucklor...') som kostat $40 8O. Vaara hakor hangde paa brosten.....
 
En annan bonus var killens fotolaboratorium.....jag hade maanga rullar film (svartvit 6x6cm saa klart 1953) och redan borjat oroa mig for framkallningskostnaderna hemma i Sverige..... :roll:
'No problem' - ge dom till mig! Nasta dag hade jag alltsammans framkallat, kopierat - och flera forstoringar :D . Hans rara mamma - hade last ngnstans att svenskar aat havregrynsgrot till frukost. Och som en speciell raritet - kokat 'oat-meal porridge' till mig...'saa du kan kanna dig lite hemma... :) ' En STOR gryta! Jag har alltid avskytt havregrynsgrot.....men vad gor man? Sonen tog pliktskyldigast en liten klick - jag, fick en valdig portion. Nar jag straevat igenom den - 'vill du ha mer?' - och innan jag hann svara landade ytterligare en valdig slev i tallriken :roll: 'En Svensk Tiger' som bekant - :wink: hur jag fick i mig den minns jag inte...men en ambassador for Sverige maaste ju gora sin plikt.
Nar jag fraagade sonen vad jag var skyldig for fotojobbet och materialet; 'Du ar inte skyldig mig en sekin - du aat upp den dar forfarliga groten i morse - annars hade jag varit tvungen ata halften av skiten.....' :lol:
 
Black Hills, South Dakota och det imponerande Mount Rushmore-monumentet. Vi aakte dit i USAF-buss....landskapet i Black Hills paaminde mycket om Sverige....barrskog, myrstackar och moranterrang. Sjalva monumenet - fyra presidenters huvuden utmejslade ur graaberget - AR oerhort imponerande. Det tog c:a 400 mannar med dynamit ned till stenhackor och slipmaskiner elva aar, att skapa konstverket. Ansiktena ar omkring 18 meter hoga forestaller fr.v. presidenterna Washington, Jefferson, (Theodore) Roosevelt och Lincoln.
All ara till egypterna och deras kollossalstatyer - men annu om en million aar, kommer det att vara mojligt att puzzla ihop anletsdragen av dessa amerikanska presidenter. Ett verkligt 'varaktigt' monument som for framtiden bevarar minnet av the United States of America.
Flyg med C-47:a igen - norr om Black Hills ligger ett sareget omraade kallat 'Badlands'. Som framgaar av bilderna - ar detta inte latt framkomligt till fots eller bil....men en fantastiskt upplevelse fraan 500 meters hojd paa 'sightseeing'!
Darefter - vandes nosen mot New York och Dakotaaventyret var slut.
 
Ar du tankelasare? (Angående förfrågan om bilder från redan; A/N) Jo det stammer bra det. Utom nagra dussin svartvita 'positiv' inklistrade i ett album :roll: - men Herregud, det ar femtiosex aar sedan! EN bra en som finns i albumet - ar en forstoring av 'Mustang vid vingspetsen' p.v.t. Sioux Falls dock :P
Tack for C-47:an forresten...
Jag har pratat lite om bussarna vi aakte i - dessa var undantagslost tillhoriga USAF, maalade mellanblaatt och av maerket 'International'. Dom var ytterst enkelt inredda - som billiga skolbussar. Vi motte dem paa Rhein-Main, Azorerna, Washington - overallt....standardtyp... En kul sak jag maaste beratta - ar kordisciplinen hos de, mest afroamerikanska, chaufforerna. Det fanns naagon trafikregel om jarnvagskorsningar och - deras korsning som fick oss att skratta.....men som foljdes mannagrant och utan minsta leende av USAF-chaufforerna....
1) Bussen stannar 2) Motorn slaas av 3) Dorren (reglerad av mekanisk vinkelhavarm av chaufforen) oppnas 4) Skjutfonstret till vanster om chaufforen oppnas 5) Han lyssnar till till hoger.... 6) Han lyssnar till vanster - genom fonstret... 7) Han startar motorn... 8) Han kor over korsningen... 9) Han stanger dorren... 10) han stanger fonstret
Vi ar paa vag igen! :lol:
 
Oavsett hur hett det var - kordes aldrig bussarna med oppen dorr...paa luftkonditionering - var inte en tanke :roll:
....resan fortsatte till New York - och supercentrala Hotel Astor vid Times Square. Dar, som jag tidigare berattat - den amerikanske utrikesministern fick traffa Varjag :lol: Ny amerikansk virvelvind, FN-skyskrapan - Empire State Building - broar, skyskrapor, platser och namn - det blev for mycket att 'ta in' vid det laget.... Vi var mest intresserade av att 'shoppa paa Broadway' med vaara aaterstaaende dollars. Bast minns jag reklamskylten for Camel-cigaretter, som blaaste rokringar tvars over gatan utanfor hotellfonstret....
Kopte rekvirerad plastkortlek, Gerry Mulligan-plattor, modellbyggsatser aldrig horda om hemma....m.m. m.m..... Varuutbudet fick lilla Luleaa att se ut som Duvemaala och vi alla delade en stark kansla av efterblivenhet i jamforelse med USA- som 'mellan skaal och vaegg' - kladdes i ord daa och daa...det bjod emot att erkanna det men sanningen var saa uppenbar att vi maaste prata om den.
 
Den sista kvallen - var 'fri' - inga arrangemang. Jag hade en mormors syster som bodde i New York och med stranga order att kontakta henne (hon visste naturligtvis att jag var dar...) ringde jag henne.....Det blev blixtavhamtning, laang bilfard till hennes hem - dar hela den avlagsna slakten vantade. Presentationer till ett dussin manniskor vars relation och namn jag knappast uppfattade. Jag var 'unik' .... ingen fraan de svenska delarna av slakten hade naagonsin besokt USA tidigare. Inget var for bra for en....alla maanade om mig - jag hann bara besvara faa av de maanga fraagor de stallde mig, innan det vars dags for bilfarden tillbaka till Astor.
Det undslapp mig hur snaalt tilltagen den $-dollartilldelning var som vi faatt..... 'Good Heavens - how much do you need??? - give him $200!' Jag forklarade blygt att det var for sent - vi flyger ut imorgon och jag kan inte handla mera i alla fall.....Suck
Hemresan antraddes i en MATS C-97 Stratocruiser - det storsta flygplan vi alla naagonsin satt vaar fot ombord paa.... och destinationen - var inte Sverige - utan Paris! Det var namligen saa att den franska gruppen (som varit i New Mexico) hade blivit saa imponerade att de meddelat Republiken att har faar Frankrike 'laegga paa naagot' for att balansera intrycken.....och inbjod alla de europeiska grupperna till ett par dagar i Paris fore slutlig hemresa. (Till och med engelsmaennen - accepterade fast dom fick ta en omvag :lol: )
 
Naagon timme efter starten fraan New York - raakade vi in det varsta aaskvader jag naagonsin flugit igenom. :roll: Blixtarna stod 'som spon i backen' och 'elektricitet' vandrade som maskar paa vingarna. Turbulensen var oerhord och vi kastades omkring som en lekboll i det upprorda lufthavet. C-97:an hade samma laanga smala vingar som dess halvsyster - B-29 och man saag genom fonstret hur dom 'flaxade' som faagelvingar i turbulensen.....8O Till och med vaar kapten och lojtnant saag lite oroliga ut.....
Men Boeing's tekniker hade tydligen raknat ratt i sina kalkylker - for vi kom genom stormen utan vingbrott. Det - var den forsta gaangen jag verkligen varit skitradd under en flygning......
Next, 'gay Paris'.
...och utan halster ar det dags avsluta denna (alltfor) laanga foljetong;
 
Som jag skrev i foregaaende - post - ville minsann nu den franska 'Fjarde Republiken' visa lejonklon efter all den amerikanska gastfriheten. En mycket valkommen och och ovantad clou paa resan som vi alla saag fram emot med stora forvantningar. Vi landade pa Le Bourget - och amerikanerna glomde inte paapeka att det var har - som amerikanen Charles Lindberg hade landat med sitt enmotoriga Ryanflygplan efter den forsta direktflygningen USA - Europa anno 1927! Jag minns inte mycket av ankomsten - vi landade paa kvallen. Men den 'amerikanska ordningen och effektiviteten - byttes omedelbart mot fransk villervalla....Passkontroll och 'formaliteter' tog en evig tid och det var 'smaatimmar' innan vi bussades till vaar logering. Alla europeiska grupperna - vi var omkring 90 man - anvisades en gymnastiksal. I vad vi senare upptackte var en flickskola. (men utan flickorna som var paa sommarlov.... :roll: )
 
Faeltsangar - med grasfyllda madrasspaasar - var uppstallda....bagage forvarades paa golvet bredvid sangen....filtar och kuddar utdelades av en saan dar fransos i 'kepi' - lakan var tydligen okanda i Fjarde Republiken :)
Men, vi var ju dodstrotta och fann att svenska, portugisiska och turkiska snarkningar - lat precis likadana :lol:
Frukosten - i 'flickornas matsal' - blev en sensation...dom serverade rodvin till frukost!(middag och kvall :) ) Brodet - i meterlangder, var jattegott! Resten, ja resten.... vad ovrigt serverades minns jag mycket val......och det beromda 'franska koket' imponerade inte. Hemligheten med den s.k. 'franska kokkonsten' ar att ha hittat paa femtusen olika namn for kalops! Som alla smakar precis lika, innehaaller samma saker och paa naagot obegripligt satt - naatt varldsrykte... :P
Virvelvind sightseeing i Paris.....upp i 'fiffeltornet', Sacre Ceur, Notre Dame, La Louvre..... Mitt bestaaende minne av Paris 1953 var att ALLT...alla dessa paradbyggader, ja hela stan - var morkgraa! Traakig farg -daa jag senare sett ett 'renputsat' Paris - men 1953 var det elandigt.....biltrafiken bestod till stor del av underliga trehjuliga 'lastbilar', bussar som var jamnaariga med mig eller aldre - och en uppenbar fattigdom som fick gamla Sverige att se ut som ett dromland! (kanske en poang for Folkhemmet i alla fall :roll: )
 
Vid kordes till slottet i Versailles! Paa kvallen - en magnifik 'ljud och ljus-show' om slottets och Frankrikes historia. Naturligtvis paa franska - men nar showen visade giljotiner (som gick som symaskinsnaalar :lol: ) visste vi i alla fall precis var, i historien vi befann oss....
Hojdpunkten - som 'la belle France' ville visa upp - var naturligtvis dambrost! Vi bevistade 'Folies Bergere' dar en magnifik 'show' exponerade mera av den varan - an jag naagonsin sett, tidigare eller senare.....man erinrar sig killen som aakte till Olympiaden for att han ville se '100 meter dambrost'...... Well det fick vi - utan Olympiad :)
http://en.wikipedia.org/wiki/Folies_Berg%C3%A8re
M.A.T.S. tog oss hem till Bromma - dar Varjagen smugglade 'kontraband' till kungariket Sverige - men glomde sitt pass i en telefonkiosk (for att underatta om lycklig hemkomst till foraldraskapet naturligtvis)......
Sen, ja sen blev det Statens Jarnvagar, den s.k. 'Nordpilen' - hem till Luleaa igen.....(ingen sovvagn - militarbiljett!) passet - kom paa posten fraan tullen i Bromma - naagon vanlig sjal hade hittat och lamnat in det.... :oops:
Stor pressmottagning i Luleaa - av Norrbottens-Kuriren. En mera dampad av Norrlandska Socialdemokraten.....'Norrskensflamman' brydde sig inte - men hedrade mig med de korta orden att 'Amerika har faatt en ny agent i Luleaa....' :P .....'Flamman' - hade alldeles ratt!
[På förfrågan om preskriberat brott] Jodå - det brottet är längesedan preskriberat. (Även om innhav av kontrabandet - ännu femtiosex år senare i Sverige är Majestätsbrott :roll: )
Här i alla fall förklaringen; vi besökte en liten stad, Yankton - vid Missourifloden i allra sydöstligaste Syd Dakota. Värdarna inkluderade en 'Game Warden' (=jägmästare) och jag och en annan Flygpojke åkte i hans bil.
I bilen - fanns ett gevärs-ställ! I stället stod en M1 'US Carbine' och på det hängde en Luger i ett 'US'-märkt axelhölster 8O Vi hade tidigare på dagen traskat förbi en pantbank i Yankton - där skyltfönstret [b]var en vapensamling[b].
Stannat, stirrat - revolvrar, pistoler i dussintal - igen, föll hakorna och sju svenska fågelholkar fick lära att 'det var bara gå in och köpa...' Licens?? - vad är det för nåt???
Vår fascinering av US-karbinen och pistolen, undgick inte jägmästaren/chauffören - så han sa helt vänligt, 'would you like to have a shot?' 'yes....' hickade vi..
Vi körde över Missouri på en bro - och befann oss i Nebraska....där jägmästaren kände till en lämplig plats för lite skjutövningar i terrängen....Alla bilarna stannade, US Carbinen tons ut och skjutövningarna inleddes i en liten ravin.
Alla Flygpojkarna fick skjuta - men Herr Jägmästaren uppfattade snabbt att Varjag var den enda som tidigare umgåtts med skjutvapen....
Morgonen därpå vid 'avskedet' från Yankton kommer jägmästaren fram till oss och säger; 'Jag vill ge en present till er svenska pojkar'- går fram till mig och - överräcker Lugerpistolen i sitt hölster....' har sett att Du - vet någonting om skjutvapen, så Du skall ha den....'
Jag blev stum. Stumma blev även en svensk kapten, löjtnant och fyra andra Flygpojkar.....
En officiell gåva - till en svensk delegation - kunde naturligtvis inte nekas. När vi kom till Bromma och det frågades 'något att förtulla?' - svarade bara officerarna att 'det får pojkarna själva redogöra för. Det fanns lojalitet på den tiden !
submitted by JonathanRL to sweden [link] [comments]


2016.01.12 13:14 TheSuperlativ Aktuellt, igår kväll: Ida Östensson (feminist och grundare till Crossing Boarders), visar närmast på orwellskt dubbeltänk med sina utspel angående dem sexuella ofredanden som uppdagats -- Börjar @ 17:10

Först nu märkte jag att klippet inte följde med som länk i inlägget. Här är länken till Aktuellt: http://www.svtplay.se/video/5663318/aktuellt/aktuellt-11-01-21-00

 
Tanken med denna post är att förhindra att sådana här extremt inkonsekventa och ineffektiva bekämpningsmedel får slinka det svenska folket förbi -- det måste påpekas och göras påmint att gigantiska program som Aktuellt inte alltid förmedlar expertkompetens.
 
Så, var börjar man. Till att börja med kan jag upplysa er att segmentet start 17:10 i programmet, och hennes helt befängda kommentar sägs vid 23:10. Debatten sker mellan evenemangschefen vid Stockholms stad, samt Ida Östensson som är grundare till Crossing Boarders, initiativet FATTA och i största allmänhet en kontemporär feminist. Det som diskuteras är just dem sexuella trakasserier som uppdagats, efter att Köln rapporterade detta (schysst kurage svensk media besitter) då det skedde under nyårsafton. Det berör just festivalen "We are sthlm" som ägde rum i kungsträdgården i augusti 2015, då flertal unga flickor ofredades av i huvudsak asylsökande mestadels från Afghanistan.
Ida Östensson säger (23:10) att det inte handlar om religion, etnicitet, ras, osv. utan handlar om män, gruppen män(!), och att man måste stå på sig att bemöta det problemet (med just den problemformuleringen). Det lustiga jag finner är att precis innan, vid 23:10, så säger hon som svar till programledarinnans fråga "om det handlar om den utländska bakgrunden", att det absolut inte handlar om det. Sådan bedömning är rasistiskt och förnedrande att göra.
Nuförtiden har ju rasism blivit synonymt med kritiken som rasism har fått, dvs. att en etnicitet/ras bedöms efter de stereotyper eller liknande som associeras med gruppen. Dem faller en person till, efter deras rastillhörighet. En absolut felaktig världssyn -- det är ju inte för inte som ordspråk som "döm inte hunden efter håret" återfinns i en mängd olika språk och eror. Hur som helst, Ida Östensson verkar ju glömma det fundamentala fel med rasistisk världssyn -- nämligen "hunder efter håret"-bedömningen -- och verkar istället endast se rasismen som en isolerad djävul som endast tar sin form under just detta ord. Endast 20 sekunder senare drar hon nämligen en svepande fördom och ihopbuntning av 50% av befolkningen, männen, och menar att de är problemet. Klassiskt Orwellskt dubbeltänk, eller ren idioti? Kanske båda två. Förmodligen.
Samhällsklimatet är så oerhört infekterat att vi närmast lever i en vardag som liknas vid George Orwells 1984. Men istället för att kritik mot partiet, Storebror, eller att förhålla sig analytiskt, skulle leda till ens undergång genom "vaporisering" så är det istället någon som helst tanke eller reflektion som kan anknytas till främlingsfientlighet, rasism eller sverigedemokraterna. Jag har en kompis som jag ändå skulle mena är rätt rasistisk och fördomsfull. Han är ofta försiktig kring invandrare och i allmänhet rätt misstänksam, och är ofta snabb på att skoja om invandrares sätt eller språk. Men än snabbare är han att påpeka hur onda sverigedemokraterna är. Drar skämt som svartmålar Jimmie Åkesson eller deras retorik, drar paralleller mellan dumhet, inskränkthet och Sverigedemokrater, och ofta när han skall använda sin interna skala för att säga hur hemskt eller oetiskt något är så lyder det "det här är fan värre än sverigedemokraterna" eller "sverigedemokraterna är ju värre än hitler".
Det här är ju ännu ett typexempel på orwellskt dubbeltänk; ogilla och rata invandrare, samtidigt som det enda partiet som är kritisk till invandring framhålls som djävulen på jorden (ingenstans i SD:s partimanifest framhåller de något som placerar invandrare som andragradsmedborgare). It's beyond me, man.
 
Som frekvent sweddit-besökare så vet jag att knappt något det jag tagit upp här strider mot den koncencus vi har här. Men det är viktigt att uttrycka sin åsikt, även om man tror att alla håller med en -- annars riskerar man att uppfattningen faller ur tiden och glöms bort. Tack för mig.
submitted by TheSuperlativ to sweden [link] [comments]